… är ändå bäst.
Idag har jag lufsat runt i min verkstad där det var varmt och skönt eftersom jag satte på ugnen igår. Den har stått nästan full, förberedd för en skröj hela sommaren. Jag kommer inte ihåg vad som gömmer sig på de nedersta lagren, det skall bli spännande att se när den kommer ner i temperatur. Jag håller mig alltid till ugnen kommit ned till 200 grader innan jag gläntar på locket.
Har också tagit tag i den överfulla hinken med blöt lera vid drejskivan.
Engoberna har blivit inventerade. Jag har letat upp gamla recept, rört i burkarna och målat lite prover för att friska upp mitt minne.
Ljuvligt har det varit och frustrationen över att lägga så mycket tid på förflyttningar har gett sig. Att sjunka ned i fåtöljen med Alice i underlandet och mitt brodderi kändes också helt rätt. Trots att jag älskar det visuella i filmen klarar jag inte att låta bli att brodera under tiden. Jag blir så otålig då. Nu måste jag snart bestämma vad det skall bli för motiv, jag tycker nog att ramen är tillräckligt arbetad nu.