Stilhistoria 1500-1850

Jag har tidigare klagat mycket på undervisningen i historia men nu är det äntligen fantastiskt intressant och inspirerande. Vi har haft 2 föreläsningar med Björn Westerlund, bara en kvar. Jag önskar att det var fler för jag känner mig så upplyft och lär mig att se på konst från denna perioden på ett nytt sätt. 

Att följa med sin tid

Kråkan över näbben är jag inte nöjd med den skall jag försöka rita om

Det känns som om jag är en insikt på spåren. En kommentar under en handledning i bygga stort kursen, reflekterande under och efter ettornas genomgång och vidare funderingar under den första dagen med tecknande på kråkan pekar ut ett viktigt vägval för mig. Jag kan inte riktigt sätta ord på det men en av de saker som har skavt i mig ända sedan jag började på HDK är den underförstådda vikten som läggs vid att följa med sin tid. Att vara rätt, en ‘trendsetter’. Att man skall vara en nyskapare fast på rätt sätt i tiden men inte bara i tiden utan också för en viss grupp av människor i tiden. Jag känner av detta trots att jag inte vill men istället för att bara strunta i det går jag omkring i motstånd. Jag blir arg istället för att bara skaka av mig det och göra min grej. Denna typ av frågeställningar funderade jag mycket på under åren mellan 30 och 40. Men jag behöver ingen repris. Det som är min ‘quest’ är fortfarande att hitta det som är min natur, att bli mer jag, inte mindre. Att hålla fast vi de värderingar som jag har vårdat och skyddat ända sedan jag var barn och tonåring. Att komma till kärnan.

Jag väljer att göra ett blogginlägg av dessa tankar för att ge mig själv en krycka att ta till när jag behöver det.

Jag blir arg 

av bygga stort kursen. Jag är ganska säker på att jag inte vill jobba så här i framtiden eftersom jag blir på dåligt humör av stora och tunga grejer, speciellt när de inte har någon funktion. Jag är sur över att slösa så mycket sammanhängande tid till ett projekt som inte är i den riktning jag vill gå i framtiden. Mest är jag besviken på mig själv för att jag inte lyckas formulera mina uppgifter så att jag kan använda min tid på bästa sätt. Nu har jag ändå tagit mig an denna uppgift och vill göra det så bra som jag bara kan. Jag kan absolut inte tänka mig att inte slutföra arbetet med kråkan.  Inspirationen från boken ”Väggen” kunde nog inte manifesteras på ett bättre sätt. Ilskan som väcks av att jag får så ont i kroppen påminner om alla tidigare tillfällen i livet då jag gjort oändligt mycket mer än jag orkat. Att jag inte skall spara skulpturen förstärker känslan av budskapet. Nu hoppas jag att jag skall gå fort att bygga färdigt så att jag får tillräckligt med tid att engobera och rista de bilder och ord som surrar i mitt huvud och att jobba med omgivning skuggor och ljud och kanske lyckas ta ett bra foto eller en film.

Tracey Thorn, ”Follow me down” är den musik som jag tänker mig ihop med kråkan.

”Oroa dig inte, allt är förgäves, som för alla människor före dig.”

Arbetet med att återvinna leran nere i ”lergrottan down under” är det som frestar mest på kroppen, det är svårt att organisera arbetet så att det ens liknar att bli ergonomiskt och att vi skall göra det tillsammans får mig som vanligt att ta för stort ansvar och göra för mycket.

Terminsstart

Vårterminen har börjat bra. Under första veckan när vi avslutade förra terminens arbete var jag inte så mycket i skolan men nu har jag kommit igång med att bygga stort. Efter en del velande om vad jag skulle göra är det nu kråka för hela slanten. Jag har kommit igång med simningen och arbetet med leran är tungt så idag dröjer jag mig kvar i sängen med en extra kaffe, träningsvärk och detta blogginlägg.

Jag är lite frustrerad över hur jag skall hantera mina bilder. Jag gillar att göra så mycket som möjligt på telefonen men jag har hela tiden slut på plats så att jag måste flytta mina foton för att kunna ta nya. Men sen kommer jag inte åt dem snabbt och enkelt nog när jag vill använda dem.

Terminsrapport och tankar inför nästa år

Nu måste det vara slutslarvat med att träna. De senaste åren har innehållit så mycket roligt att jag prioriterat ned träning men det kommer inte att hålla i längden. Jag kom iväg till simhallen några gånger innan nyår så jag behåller gymkortet ett tag. Idag skall det bli omstart på simningen efter årets första förkylning.

Jag tänker också vara lite aktivare på Instagram. Att lägga upp ca. en bild om dagen som representerar vad jag håller på med är mitt mål. Jag tror att det kan underlätta inför nästa terminsrapport. De korten som jag tänker att jag skall ta sen, med bra ljus och bra kamera, blir aldrig tagna.

Terminsrapport ht 2016

Städa – skapa – kaos – städa …

Veckorna med interaktionskursen har gått fort. 

En vecka på textil, sticka på stickmaskin och lära sig knyta nät var behållningen.

På keramikveckan stannade jag hemma några dagar för att ta mig vidare med det jag gjort på gips och gjutkursen. Jag vill ju kombinera detta med screentryck. Det blir omedelbart kaos i mitt arbetsrum.

Det funkar att trycka i gången till toaletten. Men hur skall jag förvara de kladdiga trycken tills jag använder dem?
Judith hjälper mig att diska i badkaret. Judith hjälper för övrigt gärna till med allt!!!
Gjutarbetsplatsen, jag kan max gjuta i 3 formar parallellt pga platsen men det blir så söligt.
Eftersom jag inte har någon slamavskiljare måste jag först få bort all lera innan jag kan diska i badkaret.

Efter detta blev det städning, skröj och lite mer keramik i skolan.

Jag och Jukka hälsade på Beata I Dublin över helgen. Det var sååååå trevligt.

Smyckekonstveckan var jag lite avslagen. Det var så mycket med ugnar på Medborgarskolan i samband med kursavslut, egen glasering och sättning av ugn på skolan, lust att fortsätta med gjuta och tryck hemma, historiauppgift er mm. 

Jag gillade iallafall att hamra plåt. Elektroformning provade jag också det kan kanske komma till användning vid tillfälle, åtminstone om man kan måla på det. Kunde inte komma på något som jag ville göra så jag virkade lite i koppartråd. Sen provade jag att vasa det. 

32g vägde en mormorsruta i koppartråd 0.5. Tråden kostar ca 0.8 kr per gram. Fast 0.5 var i grövsta laget. 0.3 tror jag vore bättre.
Keramikfest. Snabbt ihopinproviserad av Sara och Paul-Robin. Bästa festen!!!

Hinner inte med

Arbetar intensivt för att få allt skröjbränt inför sista gångerna på keramikkurserna på Medborgarskolan. Logistiken med få ugnar, många kurser, få hyllplan och produktiva deltagare är slitigt men att vara kursledare känns ändå som ett av de mest meningsfulla arbeten jag haft.

Samtidigt har vi många uppgifter i skolan som inte känns lika lockande. Skrivuppgiften i historian och den därpå följande diskussionen och opponeringen ligger som ett mörkt åskmoln på horisonten och tar för mig bort den mesta glädjen i lärandet och skapandet. Jag måste bita ihop och ta tag i det nu i helgen för nästa helg skall jag åka bort. Det är synd för det finns så mycket jag vill göra både med lera och textil.

Nu har vi interaktionskurs och större delen av veckan har vi tillbringat i fiberverstan. Vi har provat, nåltufftning, sy med aliginat, sticka på stickmaskin, enkla metoder för flätning, knyppling och att binda nät.

Att sticka på stickmaskin för att sedan klippa sönder och sy på symaskin med aliginat är jag sugen på men har inte hunnit längre än att sticka en bit att utgå från i ett underbart vacker mossgrönt tunt ullgarn. Resten kan jag ju i och för sig göra hemma om jag bara köper lite aliginat. Det hade varit roligt att göra i helgen i motsats till skrivuppgiften i historian. 

Jag hade också gärna velat ta mig tid att göra en hängmatta med metoden för att binda garn men också det måste läggas bland sakerna jag får göra sen.

Marianne visar hur man trär stickmaskinen.