Långt mellan inläggen

Nu har det gått lite drygt 6 månader sedan senaste inlägget igen.

Sedan jag började på HDK har bloggen kommit i andra hand. Vi skriver och pratar så mycket om konst på skolan att behovet att skriva här är mycket mindre och tiden verkar inte heller räcka till.

Min exjobbsrapport beskriver vårens skapande och nu i sommar har jag haft några sommarkurser men mest går jag runt och gör ingenting. Det är skönt att kunna vara ledig också från skapandet.

Stressen att semesterveckorna måste räcka till för ett årsbehov av skapande har lättat. Till hösten börjar jag på min master i keramikkonst och då får jag fortsätta att vara kreativ på ‘arbetstid’ i två år till.

Annonser

Hösten 2017

 

Kusinerna

Tiden har som vanligt inte räckt till för att skriva här men nu har jag lämnat in terminsrapporten och årets uppgift i teori och reflektion. De ger en bra bild om vad jag tänkt på och skapat.

Utöver heltid i skolan så har jag haft tre kvällskurser i keramik på Medborgarskolan och en intensivkurs i keramik på Vuxenskolan, så hösten har varit mycket intensiv. På Medborgarskolan kunde vi inte bränna ugnarna på 2 veckor pga elfel och då blir det mycket tydligt hur många saker våra flitiga deltagare gör.

Jag tycker fortfarande att det är fantastiskt roligt att dela med mig av det jag kan. Att se hur en enkel kvällskurs kan öppna en ny värld av förståelse av keramiken som material och tillfredsställelsen i att skapa med sina egna händer utifrån sin egen smak. Att inte platsen på hyllorna räcker till och att det blir väldigt mycket städa, flytta, bära, sortera och organisera en lite för trång och sliten lokal är inte riktigt lika roligt.

Tiden går så fort

Nu har det gått ett halvt år sen mitt senaste blogginlägg och det har varit sommar, höst och nu har vintern med kyla och snö också kommit. 

Sommaren var härlig. Jag målade om och möblerade i ‘stora’ stugan så att jag och Jukka kunde flytta in där. 2 nya kattluckor blev det också. En till uterummet och en in till stugan. Totte, Judith, Sigrid, Elsa och Märta fick flytta ned medan Felix fick vara kvar i stan. Jag hann med det mesta av renoverandet innan det var dags för sommarjobbandet.

Jag och Tina ledde en sommarkurs i keramik på Löftadalens folkhögskola. Det var en väldigt trevlig och intensiv vecka med underbara kursdeltagare, mycket kreativitet, skratt och allvar. Vädret var fint och jag och Tina jobbar väldigt bra tillsammans. Jag fortsatte direkt med nästa intensivkurs i Göteborg, som också den blev fantastiskt bra.
Det blev en hel del brännande och på Löftadalen även glaserande för deltagarna var produktiva. Men annars ägnade jag resten av sommaren åt att göra färdigt i stugan och prova att skulptera i den svarta skulpturleran. En del natur, bad och promenader han jag också med.

Beata var hemma några veckor och Gerard kom också och hälsade på. De verkade trivas bra i Beatas ‘lilla stuga’.

p

Tina drog med mig på Porslinsfestivalen i Lidköping och jag fick för första gången se tävlingsdrejning.

När skolan började igen drog allt igång med full fart. Vi skulle ju ha utställning på Höganäs, Love Actually. Det tog mycket vånda innan jag slutligen bestämde mig för hur mitt bidrag skulle se ut. Mia, Renata och Anja satte utställningen som blev mycket fin.

9

Vernisagen var på min födelsedag 7 oktober. Jag, Sara, Elin, Erika och Octawian åkte ner i min bil. Det blev en härlig dag som vi avslutade med att äta de snyggaste pizzor jag någonsin sett på Mölle krukmakeri med Lisa.

Jag har haft 3 kurser på medborgarskolan som vanligt denna termin. Allt flöt på riktigt bra ändå tills strömmen till ugnarna slutade fungera. Det tog 2 veckor att få det lagat så nu ligger vi efter med schemat.

De sista dagarna har jag äntligen plockat fram det jag gjorde i somras så att jag kan dra slutsatser, komplettera och göra färdigt.

Stilhistoria 1500-1850

Jag har tidigare klagat mycket på undervisningen i historia men nu är det äntligen fantastiskt intressant och inspirerande. Vi har haft 2 föreläsningar med Björn Westerlund, bara en kvar. Jag önskar att det var fler för jag känner mig så upplyft och lär mig att se på konst från denna perioden på ett nytt sätt. 

Att följa med sin tid

Kråkan över näbben är jag inte nöjd med den skall jag försöka rita om

Det känns som om jag är en insikt på spåren. En kommentar under en handledning i bygga stort kursen, reflekterande under och efter ettornas genomgång och vidare funderingar under den första dagen med tecknande på kråkan pekar ut ett viktigt vägval för mig. Jag kan inte riktigt sätta ord på det men en av de saker som har skavt i mig ända sedan jag började på HDK är den underförstådda vikten som läggs vid att följa med sin tid. Att vara rätt, en ‘trendsetter’. Att man skall vara en nyskapare fast på rätt sätt i tiden men inte bara i tiden utan också för en viss grupp av människor i tiden. Jag känner av detta trots att jag inte vill men istället för att bara strunta i det går jag omkring i motstånd. Jag blir arg istället för att bara skaka av mig det och göra min grej. Denna typ av frågeställningar funderade jag mycket på under åren mellan 30 och 40. Men jag behöver ingen repris. Det som är min ‘quest’ är fortfarande att hitta det som är min natur, att bli mer jag, inte mindre. Att hålla fast vi de värderingar som jag har vårdat och skyddat ända sedan jag var barn och tonåring. Att komma till kärnan.

Jag väljer att göra ett blogginlägg av dessa tankar för att ge mig själv en krycka att ta till när jag behöver det.

Jag blir arg 

av bygga stort kursen. Jag är ganska säker på att jag inte vill jobba så här i framtiden eftersom jag blir på dåligt humör av stora och tunga grejer, speciellt när de inte har någon funktion. Jag är sur över att slösa så mycket sammanhängande tid till ett projekt som inte är i den riktning jag vill gå i framtiden. Mest är jag besviken på mig själv för att jag inte lyckas formulera mina uppgifter så att jag kan använda min tid på bästa sätt. Nu har jag ändå tagit mig an denna uppgift och vill göra det så bra som jag bara kan. Jag kan absolut inte tänka mig att inte slutföra arbetet med kråkan.  Inspirationen från boken ”Väggen” kunde nog inte manifesteras på ett bättre sätt. Ilskan som väcks av att jag får så ont i kroppen påminner om alla tidigare tillfällen i livet då jag gjort oändligt mycket mer än jag orkat. Att jag inte skall spara skulpturen förstärker känslan av budskapet. Nu hoppas jag att jag skall gå fort att bygga färdigt så att jag får tillräckligt med tid att engobera och rista de bilder och ord som surrar i mitt huvud och att jobba med omgivning skuggor och ljud och kanske lyckas ta ett bra foto eller en film.

Tracey Thorn, ”Follow me down” är den musik som jag tänker mig ihop med kråkan.

”Oroa dig inte, allt är förgäves, som för alla människor före dig.”

Arbetet med att återvinna leran nere i ”lergrottan down under” är det som frestar mest på kroppen, det är svårt att organisera arbetet så att det ens liknar att bli ergonomiskt och att vi skall göra det tillsammans får mig som vanligt att ta för stort ansvar och göra för mycket.

Terminsstart

Vårterminen har börjat bra. Under första veckan när vi avslutade förra terminens arbete var jag inte så mycket i skolan men nu har jag kommit igång med att bygga stort. Efter en del velande om vad jag skulle göra är det nu kråka för hela slanten. Jag har kommit igång med simningen och arbetet med leran är tungt så idag dröjer jag mig kvar i sängen med en extra kaffe, träningsvärk och detta blogginlägg.

Jag är lite frustrerad över hur jag skall hantera mina bilder. Jag gillar att göra så mycket som möjligt på telefonen men jag har hela tiden slut på plats så att jag måste flytta mina foton för att kunna ta nya. Men sen kommer jag inte åt dem snabbt och enkelt nog när jag vill använda dem.

Terminsrapport och tankar inför nästa år

Nu måste det vara slutslarvat med att träna. De senaste åren har innehållit så mycket roligt att jag prioriterat ned träning men det kommer inte att hålla i längden. Jag kom iväg till simhallen några gånger innan nyår så jag behåller gymkortet ett tag. Idag skall det bli omstart på simningen efter årets första förkylning.

Jag tänker också vara lite aktivare på Instagram. Att lägga upp ca. en bild om dagen som representerar vad jag håller på med är mitt mål. Jag tror att det kan underlätta inför nästa terminsrapport. De korten som jag tänker att jag skall ta sen, med bra ljus och bra kamera, blir aldrig tagna.

Terminsrapport ht 2016